Sköldkörtelhormoner och fertilitet
Sköldkörteln förbises ofta vid fertilitetsbehandling, såvida inte värdena är mycket onormala. Det finns dock kliniker som anser att man borde tillmäta sköldkörtelvärdena betydligt mer vikt än vad man gör för närvarande. Det finns nämligen bevis för att sköldkörtelhormonerna faktiskt spelar en stor roll för fertiliteten och graviditeten.
Vilken roll spelar sköldkörteln för fertiliteten?
Sköldkörteln är en endokrin körtel som producerar hormoner som reglerar tillväxten och funktionen i andra system i kroppen. Den spelar en avgörande roll för reglering av ämnesomsättningen, energiproduktionen, syresättningen och hormonnivåerna.
Sköldkörtelhormoner produceras av alla och spelar en viktig roll för tillväxten. Därför är de extra viktiga under graviditeten. Om sköldkörteln bildar för mycket eller för lite hormoner kan regleringen av ägglossningen påverkas, något som också påverkar fertiliteten negativt. Många kvinnor lider av sköldkörteldysfunktion – cirka 25 % av alla kvinnor drabbas någon gång under sin livstid. Det är fyra gånger så vanligt hos kvinnor som hos män. Graves sjukdom är den vanligaste sköldkörtelsjukdomen, som drabbar 1 % av befolkningen. Denna dysfunktion har stor inverkan på fertiliteten eftersom sköldkörtelhormonerna reglerar ägglossningen, förhindrar missfall och är viktiga för utvecklingen av fostrets hjärna.
Sköldkörtelhormonnivåer
Sköldkörtelfunktionen kan undersökas med ett enkelt blodprov som visar halten av det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH. Det är viktigt att TSH-värdet ligger på en normal nivå eftersom TSH påverkar ägglossningen. Upp till 5 % av alla kvinnor som har svårt att bli gravida har onormala nivåer av sköldkörtelhormon. Sköldkörtelhormonnivåerna är också viktiga för fostrets utveckling eftersom de är avgörande för tillväxt. Det har visat sig att behandling av sköldkörteldysfunktion hos den blivande mamman minskar risken för lägre IQ hos barnet. Det bästa sättet att mäta TSH-värdet är att be om ett blodprov. Man har brukat säga att 4,2 bör vara den övre gränsen för ett normalt TSH-värde, men enligt nya studier bör TSH-värdet inte överstiga 2,5 när man försöker bli gravid, och inte ligga över 3,0 under graviditeten. För att sköldkörteln ska kunna bilda sköldkörtelhormoner behövs tillförsel av jod. Därför är det också viktigt att jodnivåerna är normala. Om TSH-värdet eller jodnivåerna visar sig vara för höga eller för låga kan detta enkelt behandlas med kompletterande läkemedel.
Hypertyroidism: Hypertyreos innebär att sköldkörteln bildar så mycket hormoner att det blir ett överskott av sköldkörtelhormoner. Graves sjukdom och andra autoimmuna sjukdomar är de vanligaste följderna av detta. Om man misstänker hypertyreos kan man ta ett TSH-blodprov. Hypertyreos kan orsaka oregelbunden menstruation hos kvinnor och minskat antal spermier hos män. När hypertyreos har diagnostiserats kan det behandlas med läkemedel, radioaktiv jod eller kirurgi, varefter hormonnivåerna i allmänhet blir normala igen.
Hypotyreoidism: Hypotyreos innebär att sköldkörteln bildar så lite hormoner att det blir ett underskott av sköldkörtelhormoner. Detta orsakas ofta av brist på jod i kosten eller av autoimmuna sjukdomar som Hashimotos sjukdom, som kan leda till minskad fertilitet, en ökad risk för missfall, lägre intelligens hos barnet, preeklampsi (havandeskapsförgiftning), för tidig födsel och spädbarnsdöd. Även hypotyreos kan diagnostiseras med ett enkelt blodprov. Behandlingen är vanligtvis tillskott av jod eller en syntetisk form av sköldkörtelhormon, tyroxin.
Sköldkörtelantikroppar
Utöver nivåerna på sköldkörtelhormoner, är även sköldkörtelantikropparna en faktor som påverkar fertiliteten. Dessa bildas om sköldkörteln angrips av immunförsvaret pga. en autoimmun sjukdom, och de finns hos mellan 8 % och 30 % av alla infertila kvinnor. Sköldkörtelantikropparna ökar sannolikheten för missfall med 4 gånger. Vad detta exakt beror på är ännu inte klarlagt, men det skulle kunna påverka implantationen eller interagera med andra antikroppar. Återigen är det bästa sättet att undvika detta att ta ett blodprov så att lämplig behandling kan ges vid behov.
Förebyggande livsstilsförändringar
Utöver diagnostisering och medicinering finns det vissa livsstilsförändringar man kan göra för att sköldkörteln ska fungera. Att minska stress är viktigt eftersom höga nivåer av kortisol (ett stresshormon) hämmar produktionen av sköldkörtelhormon. Att träna mer hjälper också eftersom det främjar produktionen av sköldkörtelhormoner och förbättrar vävnadens känslighet för dessa hormoner. Även moderna dieter kan orsaka dysfunktion i sköldkörteln, särskilt raffinerade spannmålsprodukter, socker, sojaprodukter, jordnötter och koffein. Rekommendationen är därför att äta en hälsosam kost och undvika rökning och alkoholkonsumtion.